Under projektets första år har vi med hjälp av satellitbilder identifierat de
flesta grunda, avsnörda havsvikarna i Kvarkenområdet och valt ut sammanlagt 54 vikar (förflador, flador, gloflador och glosjöar) med olika
grad av mänsklig påverkan (läs mer om GIS arbetet i Kvarken Flada) för
fältundersökningar. I dessa vikar har vi inventerat fiskvandring, förekomst av
abborrom, fiskyngel, undervattensvegetation och, i 10 vikar, insekter och fladdermöss. Vi har
också från slutet av mars till början av oktober mätt temperaturen i och utanför vikarna, i syfte att öka kunskapen om de grunda, avsnörda
vikarnas naturvärden och att identifiera de mest värdefulla typer av vikarna med avseende på bl.a.
fiskreproduktion och biologisk mångfald. Detta är viktigt information bl.a. för
förvaltningen, som då kan rikta skyddsåtgärder till de speciellt värdefulla
områdena.
Temperaturmätningar
I slutet av mars satte vi ut stationära temperaturloggrar under isen i 54 havsvikar och i havet utanför vikarna för att kunna följa hur mycket snabbare vattnet värms upp i de olika avsnörda havsvikarna jämfört med havet. Temperaturen spelar en viktig roll för reproduktion av abborre och gädda som på våren letar efter de varmaste vatten för att leka och där ynglen har en skyddad och varm miljö att växa upp i.
Temperaturloggrarna har suttit under vatten från slutet av mars till mitten av oktober och registrerat temperaturen varannan timme. Nu på hösten var det dags att hämta upp loggrarna.
Kartering av fiskvandring, fiskrom och fiskyngel
I slutet av april och början av maj studerade vi abborrens och gäddans
lekvandring till vikarna i sammanlagt 5 vikar. Efter lekperioden fortsatte vi att kartera abborrom längs stränder i
19 olika vikar.
Efter att yngeln
hade börjat kläckas provtog vi abborr- och gäddyngel i 52 olika vikar 2-3 gånger under
ca 3 veckors tid för att säkra rätt tid för fiskyngelkläckningen. Våren var sen både i
Sverige och Finland, vilket gjorde det svårt att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Abborryngel håvades genom att köra en yngelhåv på en radiostyrd mikrobåt
mitt ut i viken och sedan dra håven mot stranden. Gäddyngel håvades med en yngelhåv som var
fast på en pinne. Då vadade man längs vass- eller sävkanten och håvade upp yngel
30 gånger på en 100 m lång sträcka av stranden (läs mera).
Detta resulterade i ca 700 fiskyngelprover, som vi nu på hösten och vintern håller på att gå igenom. Alla fiskyngel som finns i proverna artbestäms, mäts och räknas. Fiskyngelns storlek varierar vanligtvis mellan 4 och 20 mm, beroende på art och provtagningsvecka. Arter/artgrupper som vi hittar från proverna är abborre, gädda, karpfiskar, lake, sik, siklöja, strömming, nors, spigg, stubbar och simpor.
Insekter och fladdermusundersökningarna
I början av maj satte vi ut insektfällor och fladdermusdetektorer i
sammanlagt 10 vikar, fem på finska och fem på svenska sidan. Fladdermusdetektorer placerades både inne i och utanför de utvalda vikarna. Detektorernas
batterier laddades med hjälp av solceller och en mikrofon användes för att spela in
fladdermössens ultraljudsläten, som sedan sparades automatiskt på minneskortet i detektorn. Tre insektfällor
fanns i varje vik, och fällorna tömdes en gång per vecka från
början av maj till slutet av september. Vi använde två typer av insektfällor: en
Malaisefälla som fångade insekter och spindlar på land runt vikarna och två vatteneklektorer som flöt på
vattenytan och fångade insekter som kläcktes ut ur själva viken. Tanken är att
fastställa när det produceras mest insekter i och kring vikarna och att undersöka om
insektsproduktionen korrelerar med förekomsten av fladdermöss i området (läs mera).
Nu finns det tusentals timmar av inspelade fladdermusljud och 600 prover av insekter att gå
igenom under vintermånaderna.
Undervattensvegetationskarteringar genom snorkling och med en drönare
Undervattensvegetation studerades i 52 vikar under juli-augusti. I varje
vik undersöktes i genomsnitt 70 snorklingspunkter där man identifierade
vattenväxter och alger och deras täckningsgrader inom en 50 x 50 cm
stor karteringsruta. Alla vikarna flögs också med en drönare och detaljerade kartor
över undervattensvegetationen kunde skapas. Från drönarbilderna kan man
identifiera olika slags vegetationsområden och koppla dessa områden ihop med
snorklingspunkter för att veta exakt vilka arter som dominerar i de olika
vegetationsområdena. Undervattensvegetation spelar en viktig roll för fiskar och
andra djur som habitat och föda, men vissa arter indikerar också hur bra
vattenkvalité området har (läs mera). Rödlistade arter hittades i vissa av
undersökningsområdena.
Samarbete mellan Finland och Sverige
Eftersom alla undersökningar har gjorts i både Österbotten och Västerbotten och alla data kommer att analyseras tillsammans var det viktigt
att ordna flera möten och avstämningar mellan de båda länderna. Gemensamma skolningar har ordnats för projektmedarbetarna under årets lopp för att säkerställa att arbetsmetoderna är de samma. Bland annat har skolning i fiskyngelkarteringsmetoder, drönarflygning och artbestämning av insekter ordnats i Vasa, och en skolning i projektledning har genomförts i Umeå.