2017

Kvarken Flada – En kort sammanfattning av projektets första år


Inledning 

Under projektets första år har vi med hjälp av satellitbilder identifierat de flesta grunda, avsnörda havsvikarna i Kvarkenområdet och valt ut sammanlagt 54 vikar (förflador, flador, gloflador och glosjöar) med olika grad av mänsklig påverkan (läs mer om GIS arbetet i Kvarken Flada) för fältundersökningar. I dessa vikar har vi inventerat fiskvandring, förekomst av abborrom, fiskyngel, undervattensvegetation och, i 10 vikar, insekter och fladdermöss. Vi har också från slutet av mars till början av oktober mätt temperaturen i och utanför vikarna, i syfte att öka kunskapen om de grunda, avsnörda vikarnas naturvärden och att identifiera de mest värdefulla typer av vikarna med avseende på bl.a. fiskreproduktion och biologisk mångfald. Detta är viktigt information bl.a. för förvaltningen, som då kan rikta skyddsåtgärder till de speciellt värdefulla områdena.


Fältinventeringarna 2017

Temperaturmätningar

I slutet av mars satte vi ut stationära temperaturloggrar under isen i 54 havsvikar och i havet utanför vikarna för att kunna följa hur mycket snabbare vattnet värms upp i de olika avsnörda havsvikarna jämfört med havet. Temperaturen spelar en viktig roll för reproduktion av abborre och gädda som på våren letar efter de varmaste vatten för att leka och där ynglen har en skyddad och varm miljö att växa upp i.

Temperaturloggrarna har suttit under vatten från slutet av mars till mitten av oktober och registrerat temperaturen varannan timme. Nu på hösten var det dags att hämta upp loggrarna.


Kartering av fiskvandring, fiskrom och fiskyngel

I slutet av april och början av maj studerade vi abborrens och gäddans lekvandring till vikarna i sammanlagt 5 vikar. Efter lekperioden fortsatte vi att kartera abborrom längs stränder i 19 olika vikar.

Efter att yngeln hade börjat kläckas provtog vi abborr- och gäddyngel i 52 olika vikar 2-3 gånger under ca 3 veckors tid för att säkra rätt tid för fiskyngelkläckningen. Våren var sen både i Sverige och Finland, vilket gjorde det svårt att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Abborryngel håvades genom att köra en yngelhåv på en radiostyrd mikrobåt mitt ut i viken och sedan dra håven mot stranden. Gäddyngel håvades med en yngelhåv som var fast på en pinne. Då vadade man längs vass- eller sävkanten och håvade upp yngel 30 gånger på en 100 m lång sträcka av stranden (läs mera).

Detta resulterade i ca 700 fiskyngelprover, som vi nu på hösten och vintern håller på att gå igenom. Alla fiskyngel som finns i proverna artbestäms, mäts och räknas. Fiskyngelns storlek varierar vanligtvis mellan 4 och 20 mm, beroende på art och provtagningsvecka. Arter/artgrupper som vi hittar från proverna är abborre, gädda, karpfiskar, lake, sik, siklöja, strömming, nors, spigg, stubbar och simpor.


Insekter och fladdermusundersökningarna

I början av maj satte vi ut insektfällor och fladdermusdetektorer i sammanlagt 10 vikar, fem på finska och fem på svenska sidan. Fladdermusdetektorer placerades både inne i och utanför de utvalda vikarna. Detektorernas batterier laddades med hjälp av solceller och en mikrofon användes för att spela in fladdermössens ultraljudsläten, som sedan sparades automatiskt på minneskortet i detektorn. Tre insektfällor fanns i varje vik, och fällorna tömdes en gång per vecka från början av maj till slutet av september. Vi använde två typer av insektfällor: en Malaisefälla som fångade insekter och spindlar på land runt vikarna och två vatteneklektorer som flöt på vattenytan och fångade insekter som kläcktes ut ur själva viken. Tanken är att fastställa när det produceras mest insekter i och kring vikarna och att undersöka om insektsproduktionen korrelerar med förekomsten av fladdermöss i området (läs mera).
Nu finns det tusentals timmar av inspelade fladdermusljud och 600 prover av insekter att gå igenom under vintermånaderna.

Undervattensvegetationskarteringar genom snorkling och med en drönare

Undervattensvegetation studerades i 52 vikar under juli-augusti. I varje vik undersöktes i genomsnitt 70 snorklingspunkter där man identifierade vattenväxter och alger och deras täckningsgrader inom en 50 x 50 cm stor karteringsruta. Alla vikarna flögs också med en drönare och detaljerade kartor över undervattensvegetationen kunde skapas. Från drönarbilderna kan man identifiera olika slags vegetationsområden och koppla dessa områden ihop med snorklingspunkter för att veta exakt vilka arter som dominerar i de olika vegetationsområdena. Undervattensvegetation spelar en viktig roll för fiskar och andra djur som habitat och föda, men vissa arter indikerar också hur bra vattenkvalité området har (läs mera). Rödlistade arter hittades i vissa av undersökningsområdena.


Samarbete mellan Finland och Sverige

Eftersom alla undersökningar har gjorts i både Österbotten och Västerbotten och alla data kommer att analyseras tillsammans var det viktigt att ordna flera möten och avstämningar mellan de båda länderna. Gemensamma skolningar har ordnats  för projektmedarbetarna under årets lopp för att säkerställa att arbetsmetoderna är de samma.  Bland annat har skolning i fiskyngelkarteringsmetoder, drönarflygning och artbestämning av insekter ordnats i Vasa, och en skolning i projektledning har genomförts i Umeå.