GIS, som står för geografiskt informationssystem, betyder ett sätt att lagra och presentera geografisk data med hjälp av en dator. Med ett GIS -program kan man få fram olika slags geografisk information och man kan t.ex. räkna arealer på objekt och använda simuleringsdata som har producerats i tidigare projekt.

Bild 1: Exempel på vad GIS-arbetet innehåller. Genom att kombinera olika kartlager får man fram intresserande egenskaper. Översta raden visar en terrängkarta och flygbild som används för att identifiera flador och deras utvecklingsstadier. I mellersta raden används topografin för att räkna avrinningsområdet för enskilda flador. Sista raden visar kombinationen. Bild: Jaakko Haapamäki

Det första som vi gjorde med GIS i projektet Kvarken Flada, var att plocka fram alla flador i Kvarken. Begränsningen gjordes med hjälp av flygbilder. Arbetet var ganska tidskrävande, men ändå ett bättre alternativ till det att man skulle besöka en del av fladorna i området. Slutligen fick vi över 2500 objekt som kunde klassificeras som någon form av flada!

Det går inte att undersöka 2500 flador, alltså valdes ett mer lämpligt antal representativa flador för att syna närmare. För att få fram de mest representativa flador valde man sådana objekt som skiljer sig på olika sätt. Kriterier var t.ex. placering på kusten, fladans areal och exposition, alltså vind och våg påverkan, men också mynningens storlek. Valda blev 33 flador i Finland och 18 i Sverige. På tio ställen karteras även insekter och fladdermöss, detta kräver att insektfällorna töms varje vecka (Karta 1).

Karta 1: Alla flador som blev valda för vegetationskartering och flador där insekter och fladdermöss karteras.

Idéen bakom det här är, att genom att inventera ett mindre antal flador skulle man kunna utvidga den samlade informationen till alla flador inom området med hjälp av olika variabler. En sådan variabel är salthalten, som direkt kan påverka fladans tillstånd och artfördelning. Det finns modeller som kan visa salthalten, men de fungerar bäst i havsmiljö och passar inte lika bra till flador, som är mer eller mindre isolerade från havet. Med en flada kan man deducera saltpåverkan genom att jämföra mynningens storlek, som påverkar saltintaget, och avrinningsområdet, som påverkar sötvattnets intagning (Bild 2). Vi har också räknat strandlinjens längd kring mynningen för att få fram hur öppen kusten kring mynningen är (Bild 3).

Bild 2: Fem flador och deras avrinningsområden. Om det finns flera flador i en kedja, skall kombinerade avrinningsområden också beräknas (höger). Bild: Jaakko Haapamäki

Bild 3: Mynningar på tre flador och en 100 meters buffer som används för att begränsa strandlinjen och för att beräkna längden på den. Strandlängden korrelerar med fladans exponering. Bild: Jaakko Haapamäki

Här var några exempel av saker som GIS arbetet innebär. Under hösten får man bifoga datan som samlades i vegetationskarteringarna till bakgrundsmaterialet. Förhoppningsvis hittar vi korrelationer mellan vegetationstillstånd, fiskyngel, insekter och fladdermöss.

 

- Jaakko