Ekosystemtjänster

EKOSYSTEMTJÄNSTER I FLADORNA– NATURENS GÅVOR TILL MÄNNISKAN


Vad menas med ekosystemtjänster (EST) ?


Ekosystemtjänster är ett ganska nytt internationellt begrepp vid planering av användningen av naturresurser. Det började användas mera allmänt i samband med analysen som ingår i FN:s Millenium Ecosystem Assessment som publicerades 2005. Det huvudsakliga målet är att öka förståelsen av hur förändringar i ekosystemet påverkar människans välfärd. Identifieringen och analysen av ekosystemtjänster är också nära förknippat med ekosystemansatsen, som hänvisar till ekosystembaserad planering och förvaltning. I många av de initiativ som berör havsmiljön och som kommit i form av EU direktiv (havsplaneringsdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi) och andra strategier (som t.ex. EU biodiversitetsstrategin 2020) betonas ekosystemansatsens betydelse för att trygga ekosystemens kapacitet att på ett hållbart sätt producera de tjänster som människan är beroende av. Vid implementeringen av dessa har man också påtalat vikten av att de tas i beaktande vid uppgörandet av regionala och lokala strategier.  


Flador och glo-sjöar – produktiva nyckelhabitat mellan land och hav


Fladorna och glo-sjöarna i Kvarken är viktiga för att säkerställa tillgången på starka fiskbestånd och de bidrar också till bevarandet av den biologiska mångfalden i området. I EU:s habitatdirektiv hör de till prioriterade habitat och ingår i  NATURA-nätverkets  naturtyper under 1150 Coastal lagoon.  Fladornas och glosjöarnas botten har ofta en riklig i vegetation (bl.a. kransalger) som är viktig som lekområde och yngelupppväxt område för många vårlekande arter (varm, trygg och näringsrik miljö ).  


Ekosystemtjänster som fladorna bidrar med är bl.a. :

  • tillgång på fiskar som är viktiga i yrkes- och fritidsfisket

  • de samlar upp en del av den näring och fasta partiklar som annars skulle belasta havet

  • klimatreglering genom att binda koldioxid i den rika vegetationen,

  • erosionsskydd mot vågornas inverkan på miljön

  • samt rekreationsmöjligheter i naturskön miljö med mångfald av djur- och växtarter.  

  • Genom att för flador typiska strukturer och funktioner hålls ”i skick” tryggar man på samma gång leveransen av ekosystemtjänster till nytta och nöje för människans välfärd och välmående  


Människans aktiviteter påverkar fladornas ekosystem och tillgången på ekosystemtjänster


Utgående från flada-ekosystemens struktur och funktion kan man analysera deras förmåga att producera ekosystemtjänster i nuvarande tillstånd. Detta möjliggör på samma gång analysen av framtids scenarier dvs. olika sätt att trygga fladornas ekologiska tillstånd och genom det värna om deras kapacitet att producera för människan nyttiga och nödvändiga ekosystemtjänster även i framtiden. Hotbilder för fladornas tillstånd i Kvarken är muddringar, fritidsbebyggelse och övergödning. Minskningen av näringsbelastningen (fosfor och kväve) är viktigt för att trygga fladornas kapacitet att producera ekosystemtjänster.  Genom att minska den negativa påverkan på fladornas ekologiska och kemiska tillstånd kan man trygga leveransen av ekosystemtjänster för människans välbefinnande även i framtiden. Tillgången på många av ekosystemtjänster går synergiskt ”hand i hand” med varandra såsom livskraftiga fiskbestånd, rekreationsvärde och mångfald av fåglar som rastar i fladorna . Många ekosystemtjänster kan även studeras genom trade-off analys, vilken betyder att man är medveten om att nyttjande av en ekosystemtjänst kan leda till att tillgången på en annan minskar. Om man t.ex. bygger sommarstugor tätt längs med fladans stränder ökar detta välfärden för villa ägarna, men sänker på samma gång allemans möjligheter för rekreation vid fladan.



Kvarken Flada-projektets mål: kartläggning och värdering av ekosystemtjänster och nyttor som de producerar


Identifieringen och analys av ekosystemtjänster och de nyttor de ger människan görs bl.a. genom att använda det internationella klassificerings system CICES (Common International Classification System of Ecosystem Services) där tonvikten sätts på tjänster som är beroende av den levande miljön. Huvudgrupperna (sektioner) utgörs av försörjande tjänster, reglerande och upprätthållande tjänster och kulturella tjänster. Dessa delas i sin tur in i mindre enheter. Systemet har tillämpats i många nationella och internationella studier och stöder därmed ett harmoniserat sätt att klassificera, analysera, studera och trygga ekosystemtjänster. Andra internationella sätt att analysera ekosystemtjänster kommer också att studeras bl.a.  TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity), som strävar till att ekonomiskt värdera ekosystemtjänster och därigenom synliggöra naturens värden så att man skulle ha möjlighet att bättre ta i beaktande dessa naturvärden i politisk beslutsfattande. Dessutom tar man i beaktande initiativet MAES (Mapping and Assessment of Ecosystem Services), som strävar att kartlägga och beskriva tillgången av ekosystemtjänster genom att använda olika typer av indikatorer. Alla de här initiativen är stödjepelare för att nå projektets mål om att få en helhetsbild av Kvarken fladornas tillstånd, EST-tillgång, nyttor som fås till människans välfärd, indikatorer på detta samt värdebedömningen av nyttorna. Den sistnämnda bedömningen skall förverkligas i samarbete med markägare och andra aktörer. Det finns olika internationella och nationella fallstudie-modeller för att tillämpas i samband med detta projekt. Modellerna bevisar vikten en äkta deltagande (deliberativ) process där olika intressegrupper deltar i värderingsanalyser.


Nyttiga webb-adresser:

CICES: https://cices.eu/ 


TEEB: http://www.teebweb.org/ 


MAES: https://biodiversity.europa.eu/maes