Stora rovfiskar upprätthåller sunda vatten

I stora delar av Östersjöns kustområden har rovfiskpopulationerna minskat under de senaste årtiondena. Stora rovfiskar, så som gädda och abborre, har en betydelsefull roll i ekosystemet; de kontrollerar nämligen mängderna av storspigg - en liten fisk som livnär sig på djurplankton samt små skaldjur, insektslarver och snäckor som lever på bottenvegetationen. Djurplankton och dessa små bentiska "betare" fungerar som små reningsverk i vattnet: de äter små alger, som i överflöd försämrar vattenkvaliteten och växer över den vegetation som skapar stora undervattensängar vilka utgör viktiga habitat för många arter.  

Starka rovfiskpopulationer betyder därför möjligtvis färre storspigg, vilket i sin tur leder till en ökning av bentiska djurplankton och betare och därmed färre ettåriga trådalger. Tekniskt sett bidrar stora rovfiskar till sunda kusthabitat genom en trofisk kaskad som är den indirekta effekten av predatorer på lägre trofiska nivåer. Nya studier antyder att livskraftiga populationer av stora rovfiskar hjälper reducera symptom av eutrofiering, vilken på sista tiden har varit medansvarig för algblomning på många kustområden vid Östersjön.

Den minskning av de stora rovfiskpopulationerna som man sett på många ställen beror antagligen på en kombination av flera olika faktorer. En möjlig orsak kan vara det ökade antalet storspigg, som även fungerar som rovfiskarnas byte. De facto, gädd- och abborr-rom samt deras yngel fungerar som föda för storspigg. Samtidigt livnär sig spigg och tidiga stadier av abborre och gädda av samma föda; detta betyder, att rikliga spigg populationer kan potentiellt undertrycka reproduktion av abborre och gädda. Färre abborre och gädda kan i sin tur leda till ökat antal spigg då de inte är påverkade av så stor predation som förr. Samtidigt kommer antagligen mängden ettåriga trådalger att öka och vattenkvaliteten och bottenvegetationens tillstånd försämras, vilket också försämrar möjligheterna till lyckad rekrytering av abborre och gädda. Å andra sidan, ifall ekosystemet har tillräckligt med stora rovfiskar kontrollerar de mängden storspigg och på dessa vis chansen att upprätthålla starta populationer abborre och gädda som är motståndskraftiga mot annat tryck så som fiske och predation av fåglar och sälar.

Kvarken flada

Inom Kvarken flada projektet undersöks sammanhanget mellan abborre, gädda och spigg i Kvarkens flador. Dessa skyddade avsnörda vikar är viktiga reproduktionsområden för gädda och abborre såväl som för andra fiskarter. För tillfället vet man inte i vilken mån storspigg påverkar reproduktion av abborre och gädda, vattenkvalitet och undervattenvegetationens tillstånd. På flera områden i Östersjön har mängden spigg väsentligt ökat under de sista årtionden, men aktuella mängden spigg och dess effekter på ekosystemen i norra Kvarken har inte ännu undersökts. Länsstyrelsen Västerbotten, NTM-Centralen Södra Österbotten och Forststyrelsen kommer att göra fältarbete på ungefär 30 flador på Finlands och Sveriges kust angående spigg.

Resultaten analyseras tillsammans med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Aqua för att uppskatta potentiella negativa effekten av storspigg på abborr- och gäddpopulationerna. Mängden gädda och abborre kommer att jämföras med förekomsten storspigg för att få information om den förhindrar abborr- och gäddrekrytering.