Nu är projektets andra intensiva fältsäsong över. Nästa steg är att sammanställa resultat och sätta igång restaureringsaktiviteterna.

På Länsstyrelsen i Västerbotten ansvarar vi för de flesta aktiviteterna i projektet som görs på den svenska sidan av Kvarken. Det är ett mångsidigt och spännande jobb, eftersom man får vara ute på sommarhalvan av året och kartera fiskyngel, insekter, fladdermöss och vegetation och på vintern gå igenom proverna och planera bl.a. restaureringsåtgärder.

Fast vi på Länsstyrelsen och våra finska partners i projektet jobbar på olika sidor av Kvarken, håller vi tät kontakt för att vara försäkra att vi samlar in data på samma sätt och når de gemensamma målsättningar som vi har i projektet. Vi vill säkra att fladorna i Kvarken och de viktiga funktioner de har finns kvar även i framtiden.

Här kommer en liten rapport om vad vi tillsammans har uppnått i projektet under 2018

Hösten har kommit och gått och snart täcks havet under isen (Bild Anniina Saarinen)

En stor del av arbetstiden i Kvarken Flada projektet går till att samla in data av grunda avsnörda havsvikars d.v.s. fladors naturvärden, för att senare kunna analysera data och identifiera de mest värdefulla typer av flador för bl.a. fiskproduktion och mångfalden.

Under projektets första fältsäsong 2017 undersökte vi i projektet sammanlagt 54 flador i Kvarken området. Nu under fältsäsongen 2018 har vi undersökt 39 flador varav 18 är samma flador som ifjol. Orsaken till varför vi har återbesökt samma flador är för att se mellanårsskillnader i bl.a. temperaturer, fiskyngelproduktion och insektproduktion. Under fältsäsongen 2018 har vi även tittat noggrannare på hur fladasystemen fungerar. Vi har tittat på storspiggförekomst i fladorna samtidigt som abborryngel kläcks. Storspiggen kan ha ett stort predationstryck på nykläckta abborryngel. Vi har även följt upp yngelpopulationens utveckling i fladorna och när de börjar migrera ut till havet.

En stor del av fladorna vi har undersökt är på ett eller annat sätt påverkade av människan. Hur stor påverkan de olika mänskliga aktiviteterna har på flador är någonting vi i projektet försöker få fram men även hur fladamiljöerna kunde återställas till naturligt tillstånd. Ett av projektets huvudmål är nämligen att testa metoder för restaurering av flador och att genomföra restaureringsåtgärder. I projektet har vi nu påbörjat även planering av restaureringsåtgärder i flador både på finska och svenska sidan. Åtgärderna skall göras under 2019.

 

Fältinventeringarna 2018

Temperaturmätningar

I slutet av mars satte vi ut stationära temperaturloggrar under isen i 39 flador och i havet utanför fladorna, för att kunna följa hur mycket snabbare vattnet värms upp i de olika avsnörda havsvikarna jämfört med havet. Temperaturen spelar en viktig roll för reproduktion av abborre och gädda som på våren letar efter de varmaste vatten för att leka och där ynglen har en skyddad och varm miljö att växa upp i. Temperaturloggrarna har suttit under vatten från slutet av mars till slutet av september och registrerat temperaturen varannan timme.

Ute på isen med Peter Lilja på vårvinter för att placera temperaturloggrarna inne i de svenska fladorna Bild: Peter Lilja

Kartering abborrom, fiskyngel och spigg

Abborrom karterades detta år i sammanlagt 14 flador varav 4 flador var samma som ifjol. Efter att ynglen hade börjat kläckas provtog vi abborr- och gäddyngel i 29 olika flador 2–3 gånger under ca 3 veckors tid. Karteringarna gjordes på samma sätt som ifjol. Abborryngel håvades genom att köra en yngelhåv med en radiostyrd mikrobåt mitt ut i viken och sedan drogs håven mot stranden. Gäddyngel håvades med en annan slags yngelhåv. Man vadade längs vass- eller sävkanten och håvade upp yngel 30 gånger på en 100 m lång sträcka av stranden. Samtidigt som fiskyngel provtogs, karterades även spiggfisk i fladorna med hjälp av kräftmjärdar. Varje flada provtogs 2 gånger under en 4 veckors period. Under en provtagningsomgång lade man ut 10 mjärdar inne i fladan och 3 mjärdar utanför fladan och nästa dag hämtade man upp mjärdarna och gick igenom fångsten. Undervattensvegetation och substrat uppskattades i samband med karteringen.

Provtagning av fiskyngel resulterade i ca 400 fiskyngelprov, som vi nu på hösten och vintern håller på att gå igenom. Alla fiskyngel som finns i proverna artbestäms, mäts och räknas. Även tiotals spiggprov har sparats för en student från Umeå Universitet som kommer att göra sitt examensarbete om spigg maginnehåll för att bekräfta om de har ätit fiskyngel. Detta år provtogs yngel även vid älvmynningar i Sverige för att få referensvärde till hur mycket yngel produceras i stora estuarier jämfört med flador.

Annika Karlstedt jobbar fokuserat med mätning av storspigg vi har fångat i mjärdarna på svenska sidan   Bild: Anniina Saarinen

Utveckling av fiskyngelpopulationen

Vad händer efter att fiskyngel kläcks på våren? Hos fiskar är yngelmortaliteten stor, få av ynglen som kläcks på våren hinner bli vuxna fiskar före de dör på ett eller annat sätt. Ynglen konkurrerar först med varann och med mindre fiskar om djurplankton, samt äts upp av större fiskar. Senare på sommaren när yngeln har vuxit upp lite grann, börjar de migrera ut ur fladorna bl.a. för att hitta passligare mat. I projektet har vi undersökt på svenska sidan yngelpopulationen i 8 flador med hjälp av undervattensdetonationer och på finska sidan har utvandring av ynglen följts med hjälp av ett nät vid fladamynningar.

Ett litet årsyngel av en gädda Bild: Christina Jönander

Insekter och fladdermusundersökningarna

Precis som ifjol har vi från början av maj satt ut insektfällor och fladdermusdetektorer i sammanlagt 10 flador, samma flador som ifjol. Fladdermusdetektorer placerades både in och utanför de utvalda vikarna. Detektorernas batterier laddades med hjälp av solpaneler och en mikrofon användes för att spela in fladdermössens ultraljudsläten, som sedan sparades automatiskt på minneskortet i detektorn. Tre insektfällor fanns i varje vik, och fällorna tömdes en gång per vecka från början av maj till slutet av september. Vi använde två typer av insektfällor: en Malaisefälla som fångade insekter och spindlar på land runt vikarna och två vatteneklektorer som flöt på vattenytan och fångade insekter som kläcktes ur själva viken. Tanken är att fastställa när det produceras mest insekter i och kring vikarna och att undersöka om insektproduktionen korrelerar med förekomsten av fladdermöss i området.

Nu har vi fladdermusläten från två fältsäsonger och hundratals insektprover som ska gås igenom under projektets sista år för att kunna bekräfta ifall fladorna är viktiga födosöksområden för fladdermöss och vilka arter som förekommer i Kvarken.

Denna fältsäsong har även fladdermöss på finska sidan fångats och markerats med radiosändare. På svenska kusten har flera radiomottagare satts upp. Detta görs för att undersöka fladdermössens migrationsrutt på hösten. När en markerad fladdermus flyger förbi en radiomast med radiomottagare, får vi information om dess migrationsrutt.

Ute på våren för att sätta upp fladdermusdetektorerna och insektfällorna. I bilden projektets fladdermusexperter Michael Schneider från Länsstyrelsen och Niclas Fritzén från Forststyrelsen som var på besök från finska sidan Bild Anniina Saarinen

Undervattensvegetationskarteringar genom snorkling och med en drönare

Undervattensvegetation studerades i 30 flador under juli-augusti. I varje vik undersöktes i genomsnitt 70 snorklingspunkter där man identifierade vattenväxter och alger och deras täckningsgrader inom en 50 x 50 cm stor karteringsruta. Alla vikarna flögs också med en drönare och detaljerade kartor över undervattensvegetationen kunde skapas. Från drönarbilderna kan man identifiera olika slags vegetationsområden och koppla dessa områden ihop med snorklingspunkter för att veta exakt vilka arter som dominerar i de olika vegetationsområdena. Undervattensvegetation spelar en viktig roll för fiskar och andra djur som habitat och föda, men vissa arter indikerar också hur bra vattenkvalité området har. Rödlistade arter hittades i vissa av undersökningsområdena.

På svenska sidan hittade vi även fem fiskedrag (och tre golfbollar) på havsbotten i samband med snorklingen. Det var lika många som ifjol och nu dekorerar fiskedragen mitt kontor och påminner mig om den varma sommaren.

Christina Jönander gjorde sommarens mest spännande fiskedragfynd, en groda!! Bild Anniina Saarinen

 

- Anniina