GIS, som står för geografiskt informationssystem, betyder ett sätt att lagra och presentera geografisk data med hjälp av en dator. Med ett GIS -program kan man få fram olika slags geografisk information och man kan t.ex. räkna areal på objekt och använda simuleringsdata som har producerats i tidigare projekt.

Inom Kvarken flada är målsättningen att använda GIS-analyser för att granska flador, deras egenskaper och analysera fram vad det är som gör vissa flador mera värdefulla än andra.

Det första som gjordes med GIS i projektet Kvarken Flada, var att plocka fram alla flador i Kvarken. Begränsningen gjordes med hjälp av flygbilder. Arbetet var tidskrävande, men ett bättre alternativ till det att alla av fladorna i området besöks. Slutligen fick vi över 2500 objekt som kunde klassificeras som någon form av flada!

Det går inte att undersöka 2500 flador, alltså var vi tvungna att välja ut ett mer lämpligt antal representativa flador för att synas närmare. Fladorna delades in i olika grupper, klasser, utgående från deras egenskaper. Kriterier för klassningen var t.ex. placering i skärgården, fladans areal och exposition, d.v.s. vind- och vågpåverkan, samt mynningens storlek. Från de olika klasserna valdes några representativa flador ut för noggranna inventeringar. Valda blev 33 flador i Finland och 18 i Sverige.

Genom noggranna inventeringar av ett mindre antal flador strävar vi efter att hitta samband mellan en viss egenskap och fladans funktion t.ex. betydelse som fisklekplats. Detta samband kan sedan interpolleras till alla flador med liknande egenskaper (inom samma klass). För att få kunskap om fladornas egenskaper krävdes analyser. En sådan egenskap är salthalt, vilken direkt påverkar en fladas tillstånd och artförekomst. Idag finns metoder att modellera salthalt, men de fungerar bäst i havsmiljö och passar inte lika bra till flador som är mer eller mindre isolerade från havet. Salthalten kan däremot analyseras fram genom att jämföra mynningens storlek, vilken begränsar intaget av saltvatten, och avrinningsområdet, som påverkar tillrinningen av sötvatten (bild 2). Ett annat exempel är fladans läge i skärgården, vilken beräknades med hjälp av strandlinjernas längd vid mynningsområdet (bild 3).

Bild 1: Exempel på vad GIS-arbetet innehåller. Genom att kombinera olika kartlager får man fram intresserande egenskaper. Översta raden visar en terrängkarta och flygbild som används för att identifiera flador och deras utvecklingsstadier. På mellersta raden används topografin för att räkna avrinningsområdet för enskilda flador. Sista raden visar kombinationen.
Karta 1: Alla flador som blev valda för vegetationskartering och flador där insekter och fladdermöss karteras.
Bild 2: Fem flador och deras avrinningsområden. Om det finns flera flador i en kedja, skall kombinerade avrinningsområden också beräknas (höger).

Bild 3: Mynningar på tre flador och en 100 meters buffer som används för att begränsa strandlinjen och för att beräkna längden på den. Strandlängden korrelerar med fladans exponering.